Positiv psykologi användes för att undersöka studieprestation ur ett nytt perspektiv, då positiva emotioner möjliggör flexibelt och kreativt tänkande och därför antas kunna påverka studieprestationen. I syfte att undersöka om positiva emotioner (studietillfredsställelse, livstillfredsställelse, vitalitet och hopp) kunde predicera studieprestation undersöktes 52 psykologistudenter vid Stockholms Universitet. De svarade på en enkät som avsåg att mäta de olika positiva emotionerna samt subjektiv och objektiv studieprestation. Resultatet visade att subjektiv studieprestation var relaterad till alla emotionerna utom livstillfredsställelse. Studietillfredsställelse och hopp var de enda signifikanta emotionella prediktorerna för subjektiv studieprestation.

Denna studie ämnade följa upp deltagare från en tidigare studie efter ett årstid med syfte att undersöka stabiliteten i begreppen tidsperspektiv ochsubjektiv tidsestimation. Speciellt fokus låg på den grupp av deltagare somvarken hade depression, ångest eller hade gått i terapi under året. Deinstrument som användes var S-ZTPI, TAW, BDI-II, BAIT samt ettformulär om livsomvälvande händelse och terapi. En semistruktureradintervju om en deltagares egna upplevelser av sitt tidsperspektiv ochsubjektiva tidsestimation genomfördes även i validerande syfte. Förtidsperspektiv fanns samtliga subskalor ha förhållit sig stabilt under året.Även subjektiv tidsestimation uppvisade stabilitet.

Studien visar att det i de studerande fallen sker ett konstituerande av en egen subjektiv syn på skolan genom en sammanblandning av egna erfarenheter och ett förvärvande och absorberande av oändligt kopierade bilder i media. Det sker en jakt på bekräftelse av den egna förutfattade bilden av skolan. Tolkningen av ny information jämkas till den egna världsbilden för att slutligen utgöra den egna subjektiva sanningen.Vi menar att en skola byggd på ofullständiga argument kan bli en skola med helt felaktiga metoder och system..

Inom Human- Computer Interaction är användbarhet ett mycket centraltbegrepp. Användbarhet kan i sin tur delas upp i effektivitetsmått ochsubjektiv uppfattning. Det råder idag delade meningar i forskarvärlden huruvida det existerar en korrelation mellan dessa två mått. Om denna korrelation existerar kanske vidare forskning visar att någon av de två inte utgör en nödvändig del av användbarhetsbegreppet. Om så är fallet skulle detta kunna leda till enklare och billigare design och utvärderingsprocesser.

Syftet med denna studie har varit att öka kunskapen om kvinnor som utsatts för sexuellt våld och om våldets konsekvenser; hur det tar sig uttryck i form av självskattade posttraumatiska symtom och självskattad upplevd livskvalitet, samt hur dessa förhåller sig till varandra. Undersökningsgruppen bestod av 34 kvinnor som sökt och erbjudits behandling inom ramen för ett psykiatriskt behandlingsteam för patienter utsatta för sexuella övergrepp. De har fyllt isjälvskattningsformulär för traumasymtom (HTQ) och subjektiv livskvalitet (QOLI). Resultatet visar att sexuellt våld tycks ha omfattande och långvariga konsekvenser i form av såväl posttraumatiska symtom, som en subjektiv upplevelse av sänkt livskvalitet på flertalet områden. Det förelåg dock inget entydigt samband dem emellan, i det att högre grad av posttraumatiska symtom nödvändigtvis hängde samman med lägre grad av subjektiv livskvalitet.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan elevers attityder, subjektiv norm, upplevd kontroll, intentioner, rättfärdiganden, motivation samt självvärdering i relation till benägenhet att fuska eller att avstå från att fuska. The theory of planned behavior (Ajzen, 2006) har använts som teoretisk modell för en enkätundersökning med 122 elever i grundskolans årskurs 9 och i gymnasieskolans årskurser 2?3. Resultatet av studien visar att intentionen att utföra ett beteende, som i denna studie är fusk, är den viktigaste prediktorn för beteendet i fråga. I föreliggande studie har även kunnat styrkas att rättfärdigande av eget fusk har en avgörande roll vad gäller beteende och intention.

Bakgrunden beskriver att det i samhället finns en stereotyp av hur människor med schizofreni är. Studien behandlar begreppen kommunikation, livsvärld, sjukdomslidande och subjektiv kropp. Tidigare studier har visat att personer som lever med schizofreni kan ha problem i det sociala samspelet. Syftet med studien var att beskriva hur livsvärlden upplevs av en person med schizofreni. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie på en självbiografisk bok, skriven av en person som lever med schizofreni.

Bakgrund: Många tidigare studier har genomförts där olika objektiva metoder för att ta fram refraktionsvärden utvärderats med den subjektiva refraktionens resultat som guldstandard. Axelläget för astigmatism har dock sällan varit i fokus för dessa studier.Syfte: Studiens syfte var att undersöka vilken objektiv metod av retinoskopi, autorefraktor och keratometri som bäst överrensstämmer med resultaten från subjektiv refraktion när det gäller att hitta axelläget för astigmatism. Studien har undersökt vilken eller vilka av dessa objektiva metoder som bäst kan assistera undersökaren i att få fram en utgångspunkt för sin synundersökning.Metod: Studiens resultat har baserats på undersökningar av 21 försökspersoner med en regelbunden astigmatism på ?-0.75 DC på minst ett öga. De objektiva testerna utfördes först varefter en binokulär subjektiv refraktion genomfördes.Resultat: Resultaten analyserades genom att differensen för avvikelsen i axelläge mellan subjektiv refraktion och varje objektiv metod togs fram.

Syfte: Syftet med denna studie var att värdera användningen av lågkontrast-optotyper, jämfört med traditionella högkontrast-optotyper, vid subjektiv refraktionering hos individer med åldersrelaterad makuladegeneration. Samt att undersöka om detta ger ett mer exakt refraktionsvärde och därmed bättre syn.Metod: Subjektiv refraktion utfördes mot hög (100 %) och låg (10 eller 25 %) kontrast hos 15 patienter med åldersrelaterad makuladegeneration. Ett objektivt värde i form av ett autorefraktorvärde eller habituell korrektion användes som utgångsläge. Bracketing-teknik, specialbeställda flipprar från Multilens, provbåge, provglas och 3 olika starka korscylindrar (±0,25 DC, ±0,50 DC och ±1,00 DC) användes till refraktionen. Visus mättes i fyra olika kombinationer: korrektionen man fann vid högkontrast-refraktionen mättes mot hög och låg kontrast; och korrektionen man fann vid lågkontrast-refraktionen mättes mot hög och låg kontrast.Resultat: Vektors analys användes för att analysera skillnaderna i refraktionsvärden mellan hög och låg kontrast.

Bakgrunden beskriver att det i samhället finns en stereotyp av hur människor med schizofreni är. Studien behandlar begreppen kommunikation, livsvärld, sjukdomslidande och subjektiv kropp. Tidigare studier har visat att personer som lever med schizofreni kan ha problem i det sociala samspelet. Syftet med studien var att beskriva hur livsvärlden upplevs av en person med schizofreni. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie på en självbiografisk bok, skriven av en person som lever med schizofreni.

Studien syftar undersöka om den intervention som Vin- och Sprithistoriska Museet i Stockholm anordnar; rollspelet ?Leka med döden?, har haft effekt på attityder till alkohol i trafik hos ungdomar. Som teoretisk bakgrund har Ajzens (1991) ?Theory of Planned Behaviour? används. Enligt teorin påverkar tre faktorer; attityd, subjektiv norm och beteendekontroll, individens intention till att utföra ett beteende.

Syfte: Att belysa faktorer i bemötandet från vårdpersonal som är gynnsamma i vården av patienter med kronisk smärta.Teoretisk referensram: Smärta är en subjektiv upplevelse påverkad av patientens kontext. Maslows behovsteori har använts som referens till vilka behov patienter måste få tillgodosedda för att kunna uppnå välbefinnande, uppleva hälsa och livskvalitet. Erikssons omvårdnadsteori om lidande har använts för att ge en djupare bild av smärtans komplexitet. Metod: Denna studie är utformad som en systematisk litteraturstudie. Urvalet inkluderade alla patienter med kronisk smärtproblematik utan hänsyn till bakomliggande orsaker. Resultat: Patienter med kronisk smärta uppger fem områden; kunskap skapar trygghet, smärtbekräftelse, vikten av en fungerande vårdkedja, patientens ställföreträdare, subjektiva upplevelser som utgångspunkt för smärtbehandling som betydelsefulla i deras vårdkontakter. Patienter upplever att det centrala är att få sin smärta accepterad för en fungerande vård.Slutsats: Resultatet påvisar vikten av att patienten känner sig bekräftad och trodd på av vårdpersonalen i sin smärtredogörelse.

Vi gör dagligen bedömningar av risker i situationer av alla de slag. Trafiken är en av de situationer där riskbedömningar är särskilt viktiga och hur korrekt bedömningen blir beror på hur vi upplever riskerna, vilket i hög grad varierar från person till person. Hypotesen i detta examensarbete är: Kvinnliga bilister upplever större subjektiv risk i trafiken än manliga bilister. Undersökningen av hypotesens giltighet utfördes med hjälp av intervjuer av 20 män och kvinnor. Frågorna syftade till att ta reda på deltagarnas subjektiva upplevelser av trafikrisker.

Förardistraktion, prestation i en sekundär föraruppgift samt subjektiv arbetsbelastning studerades för att undersöka effekten av kompletterande haptisk feedback på 18 yrkeschaufförers prestation i ett simulerat förargränssnitt. Undersökningen utformades som ett experiment med upprepade mätningar. Förardistraktion mättes i LCT (lane change test), prestationen i den sekundära föraruppgiften i ett experimentprogram och subjektiv arbetsbelastning med NASA-RTLX. Utöver detta utfördes en kompletterande intervju. Undersökningen jämförde tre former av feedback i en sekundär föraruppgift: enbart visuell, visuell tillsammans med haptiska hack samt visuell tillsammans med haptiska hack och textur.

Förardistraktion, prestation i en sekundär föraruppgift samt subjektiv arbetsbelastning studerades för att undersöka effekten av kompletterande haptisk feedback på 18 yrkeschaufförers prestation i ett simulerat förargränssnitt. Undersökningen utformades som ett experiment med upprepade mätningar. Förardistraktion mättes i LCT (lane change test), prestationen i den sekundära föraruppgiften i ett experimentprogram och subjektiv arbetsbelastning med NASA-RTLX. Utöver detta utfördes en kompletterande intervju. Undersökningen jämförde tre former av feedback i en sekundär föraruppgift: enbart visuell, visuell tillsammans med haptiska hack samt visuell tillsammans med haptiska hack och textur.